kompis
Uiterlijk
- kom·pis
| Naar frequentie | 543 |
|---|
| kompis | enkelvoud | meervoud | ||
|---|---|---|---|---|
| onbepaald | bepaald | onbepaald | bepaald | |
| nominatief | kompis | kompisen | kompisar | kompisarna |
| genitief | kompis | kompisen | kompisar | kompisarna |
kompis, g
- (informeel) kameraad, maat, slapie, vriend
- «Min son och hans kompis krävde att de skickar dit poliser som talar svenska.»
- Mijn zoon en zijn vriendje eisten dat ze politieagenten daarhen sturen die Zweeds spreken.
- «Min kompis är överkänslig mot koffein.»
- Mijn vriend is overgevoelig voor cafeïne.
- «Min son och hans kompis krävde att de skickar dit poliser som talar svenska.»
- buss (adj)
kompis