uppträda
Uiterlijk
- upp·trä·da
stamtijd | ||
---|---|---|
infinitief | verleden tijd |
supinum |
uppträda |
uppträdde |
uppträtt |
volledig |
uppträda
- optreden
- zich gedragen als
- zich voordoen (bijv. onweer)
stamtijd | ||
---|---|---|
infinitief | verleden tijd |
supinum |
uppträda |
uppträdde |
uppträtt |
volledig |
uppträda